Hejsan vänner :)

Det känns otroligt nog som om allt jobbigt sakta men (o)säkert börjar avta. Antingen är det så, eller också har jag lärt mig att leva med det. Hur som helst så är det riktigt skönt då jag kan komma igång lite igen. Min kondition är i bott (och det menar jag verkligen, jag orkar knappt gå 1 km...) och jag är ständigt trött.

Igår morse tvekade jag riktigt länge på om jag skulle följa med till Östergötland och till mina släktingar. Min gammelfarmor fyller 90 år den 4/12 så det firades igår. När jag vaknade mådde jag illa vilket fick mig att tveka, men efter många om och men så satt jag där i bilen.
Vi tog vägen via Jönköping och stannade till vid IKEA eftersom mamma skulle köpa en julig matta. Dock satt jag och Adam kvar i bilen och lyssnade på Sunes sommar. (Någon CD som man någon gång fått gratis på Statoil..) Eftersom mor & far skyndade långsamt så gick vi till slut in till kassorna och jag fick ner lite lingondricka och en kanelbulle. Mums! =)

Vår färd fortsatte eftersom vi bara hade kommit halvvägs och efter sjukt mycket illamående (men inget spy!!:D) så klev vi tillslut in på en liten mysig restaurang i Väderstad. Det var ingen mat beställd till mig som tur var, så jag satt och drack vatten och åt lite bröd. Haha, det duger det med! :}

Jag var så otroligt sugen på en julig design att jag inte kunde motstå den här söta läckerbiten! Är bilden i headern inte helt fantastisk? :) <3

Klockan närmar sig 2 på eftermiddagen och det enda jag har fått ner idag (pga. lathet och rädsla för illamående om jag reser mig kan tilläggas) är ett glas apelsinsaft (favoriten!) och 3 bitar choklad. Det kanske inte är den bästa dieten, och heller inte den bästa kosten att äta om man har ett barn (eller foster) i magen som behöver mycket näring.

Har i alla fall tagit lite luft idag då jag hämtade posten. Jag hade fått två små paket med roliga saker i. Dels en kortläsare från Nordea så att jag numera kan betala saker via nätet (perfekt!) och en julklapp till Johan. Dock vet jag inte om jag ska ta det/den själv i stället...;)

Idag har jag även kommit på att jag gillar Missan väldigt mycket när hon är på avstånd. Har aldrig riktigt insett det förut men egentligen är det ju bara obehagligt med en liten katt som med en blöt nos närmar sig och är helt GALEN för att hon är så sugen på godis.. Då är hon sötare nu när hon ligger på bordet ett par meter ifrån. Kanske är det för att jag är så otroligt ovan vid att hon är nära, eller också kan jag vara dum i huvudet. Vi är väl rätt lika jag och Missan (inte bara utseendemässigt), vi gillar saker när de är på avstånd! ;D

Nu ska jag våga mig upp ur sängen och leta efter något ätbart... :)
Puss

God morgon!

Jag sitter nere vid datorn och lyssnar (eller försöker att lyssna) på musik. Högtalarna har tydligen bestämt sig för att reta mig idag genom att vara cp. Musiken hackar sig fram..

Vaknade enligt mig tidigt idag, och det jag då gjorde var att läsa i boken Flyga Drake. Det dröjde flera veckor innan jag bestämde mig för att börja med boken, för något sa mig att jag inte borde läsa den. Att den skulle ge mig dålig energi och dåligt humör. Men jag hade fel. Den är faktiskt riktigt bra (betydligt bättre än filmen, vilket var en anledning till att jag inte vill läsa boken) och jag ser nästan fram emot nästa gång jag läser den. Vilket borde bli ganska snart.

Med tanke på att jag svettas så himla mycket nu för tiden (eller egentligen inte svettas, men LUKTAR vidrigt) så tog jag mig en dusch direkt när jag klev upp ur sängen. Sådant borde jag vänja mig av vid, för det påverkar illamåendet otroligt mycket.
Efter duschen ställde jag mig i köket för att göra mannagrynsgröt (så otroligt gott tillsammans med äppelmos!) men jag fick sätta mig ner på en stol ganska omgående. Fan vad det ska vara jobbigt att ha ett litet barn i magen. Det tar på energin, vilket i sin tur gör mig lättirriterad och allmänt störd i huvudet.

Hur som helst så satte jag mig vid datorn och åt min gröt - tyvärr fick den inte stanna.

Haha, det som är så sjukt med det här ständiga illamåendet är att jag inte kommer att minnas hur dåligt jag mådde sen när det väl har gått över. Jag är en sådan människa som klagar och klagar när det väl är något, men sen när jag är frisk så har jag helt plötsligt glömt bort hur hemskt allting var. Som till exempel körtelfebern förra året. Då var det det värsta som hade hänt i mitt liv i princip, medan jag nu tänker att "äh, det var väl inte så farligt! Hellre körtelfeber än detta illamående hela tiden!"
Är inte det lite konstigt?

Just nu känns det dock som om jag aldrig kommer att bli bra igen. Jag sitter här: sliten, trött och illamående. Haha, hur coolt är det på en skala?
Jag ska nog gå och lägga mig igen, annars somnar jag här i skrivande stund!
Puss

NU vet jag vad jag är besatt av! Man har ju hört och läst om att gravida tjejer ofta blir lite extra sugna på något, och det är en del som har frågat om det är något speciellt som jag gillar att äta. Jag har inte kommit på något då (förutom salt godis..) men nu vet jag! Det är rätt sjukt, men det är faktiskt grillad kyckling! Ni vet en sån där man köper med plastfolie runt som man använder om man till exempel ska göra Flygande Jakob eller äta det tillsammans med potatissallad!
Jag gillar dock att äta det utan tillbehör. Åh, jag kan sitta och svulla i timmar, gud vad gott det är!

Annars då? Jag hade i en hårinpackning i flera timmar idag eftersom jag tänkte att mitt stora hår kunde vara värt det. Allt hår har trasslat sig i bak och som den optimist jag är så tänkte jag att lite balsam kunde göra susen. Ajaj säger jag bara. Det var inte skönt att borsta ur håret sen...
Jag måste klippa mig! Då får frisören handskas med håret istället, mohaha ;)

Jag tog en promenad idag också, till Hem&Hobby med Adam. Usch vilken usel kondition jag har. Jag fick stanna och vila vid bron på hemvägen, det kändes som om mitt hjärta skulle sluta slå. Haha jösses. :}

På tal om nåt annat så vill jag ha Nelly inne i mitt rum igen. Det känns hemskt att hon ska sitta där ute alldeles ensam hela dygnet, dessutom blåser det och är kallt. Dock vore ju att ta in henne det sämsta jag kan göra i och med att hennes päls har förberett sig för en kall vinter, så jag ska inte göra det. Men jag vill. Hon tycker ju att det är så roligt att hoppa från matta till matta, upp och ner från saker och bara vara allmänt galen. Sen tror jag minsann att hon tycker att det är roligt att reta Missan genom att förfölja henne! ;)

Hey där :}

En sen uppdatering från min sida idag, men vad gör väl det.
Har precis druckit té och känner fortfarande den där Forest Fruit-smaken av det. Börjar bli tjatigt, ska nog sluta dricka té.

Jag har lite panik över julklappshandeln i år. Hittills har jag köpt en julklapp till Johan, och det är den enda jag har köpt. Liksom varje år så är det inte själva ekonomin som är kass, utan mest fantasin.
Vad ska man köpa och ge bort? Svårast är till föräldrarna..

Det känns i alla fall skönt att jag har något till Johan, men han ska få mer saker! :) Vad vet jag dock inte än..xD
Åh jag älskar verkligen julen! (Förutom att min brist på fantasi blir tydlig..)
Maten, stämningen, granen, maten, julklapparna, stämningen och sist men inte minst MATEN! Idag är det endast en månad kvar, tjoho! :}

Nu ska jag läsa, sen sova. Pusspuss

Något som är nytt för mig nu i och med graviditeten är alla fysiska omöjligheter som finns runt omkring mig! Jag har alltid varit en "somna på magen"-människa för jag tycker att det är så himla skönt att ligga på magen med ena kinden på kudden.
Nu har det blivit omöjligt för mig. Dels för att det gör ont i magen av att ligga på den, och dels för att det gör förbaskat ont i brösten (ännu mer än i magen!).

Det var den första fysiska omöjligheten. Den andra är skolan. För första gången i mitt liv så känner jag faktiskt att jag vill till skolan. Jag vill vara där och klara alla kurser, men det är omöjligt.

-Jag kan inte stå upp -jag svimmar pga. lågt blodtryck.
-Jag kan inte sitta på en stol. (Anledningen till det är att den positionen är så ovan för mig nu att jag spyr av bara det. Därför halvligger jag när jag äter! I soffan.)
-Jag mår inte bara illa, utan jag spyr när jag minst anar det. Därför har jag hela tiden en "spyhink" i närheten eftersom det ibland blir riktigt bråttom.
-Jag kan inte riktigt styra mina tankar...Tänker jag på vissa maträtter så spyr jag av bara tanken på det.

Jag är orolig! Orolig för min hälsa, men främst för barnets hälsa. Jag vet inte om jag köper det där med "det är alla hormoner i kroppen som gör dig illamående" längre. Kanske ska jag ringa läkaren och säga att jag vill ha en riktigt stark tablett mot det här. Det håller inte längre.
Det har till och med gått så långt att jag i vissa stunder överväger att somna in, och inte vakna upp igen.

Jag vill inte vara en sån människa som ger upp och tar livet av mig, men just nu så ser jag ärligt talat inte något ljus i den här eviga tunneln av illamående och andra hemskheter.
Är det meningen att jag ska dö tidigt? Vill inte Gud att jag ska leva hela mitt liv? Det tänker jag i alla fall inte göra om jag det innebär att jag ska må dåligt i tid och otid.

Har i alla fall tänt lite ljus på mitt fina sängbord. I hopp om att lågorna då och då ska fladdra till och visa att jag inte är så ensam som jag känner mig. Fladdrar dem? Nej.
Det enda som är levande i mitt rum just nu är en (i och för sig halvdöd) katt som ligger och steker i min fåtölj, och en söt Sixten borta på byrån. Sedan antar jag att bebisen i magen också är levande! Det hoppas jag i alla fall.

På tal om något annat...
Igår storstädades mitt rum och jag kan inte säga annat än att jag stormtrivs i mitt "nya" rum. Sängen har bytt plats, nya gardiner har hängts upp, möbler har flyttats om lite och det är allmänt fint, fräscht och mysigt här inne! Underbart. Sedan har faktiskt adventsljusstaken ställts fram i fönstret också, men den ska inte tändas förrän senare i veckan...

Idag tog jag akupunktur för sista gången, bestämde jag mig för. Det hjälper ju ändå inte (8/10 personer mår bättre av akupunktur, jag tillhör de andra 2..)!
Jag vet inte om det är för att jag igår blev healad, men idag kändes nålarna knappt, vilket var skönt! Det enda som kändes var när nålen kom för långt in i armen och stack till i något jag inte vet vad det var, haha.

Jag och min barnmorska har pratat lite om ifall jag ska ta vaccinet mot svininfluensan, men jag kom fram till att jag inte vill det. Hon kan ju inte tvinga mig, så hon sa att jag helt enkelt säger till ifall jag skulle ändra mig.
But no, I won't! Jag orkar inte med alla eventuella biverkningar som det lilla sticket kan göra, bläblä.

Troligtvis snackade jag sönder barnmorskan idag med allt snack om mina djur och andra diverse grejer. Vi berättade om saker vi skämdes över, och när hon var liten, 8-9 år, så hade hon tagit ett ägg från en and och kastat i backen så att det gick sönder. Hon hade dåligt samvete för det än idag.
Jag berättade om när jag mördade myror med en basketboll när jag var mindre. De dog så snabbt och det såg så roligt ut...Jag är verkligen dum i huvudet!

Nelly är inne för tillfället, hon försöker desperat få kontakt med Missan men katten är inte särskilt samarbetsvillig..Hon luktar på Nelly en gång, sen får det vara nog. Nelly däremot vill ju leka och busa! Dock är ju Missan rätt gammal, hon kanske tycker att det är löjligt att leka? :P

Jag tänkte lite..
Hur kul är det med en blogg om ENDAST mina klagomål? Inte roligt för er, och inte heller roligt för mig att läsa. Därför tänkte jag nu skriva lite om vad vi (mest jag kanske.. :P) har tänkt mig för möbler och liknande till det lilla knytet. :)


Visst är det fina saker? Båda sakerna är från IKEA och är inte farligt dyrt ju, perfekt för vår knapra budget.
Det bästa är att träslaget är av samma sort som möbler jag redan har i rummet, så det matchar ju fint. För ja, sakerna ska befinna sig i mitt rum, vilket betyder att jag kommer få slänga ut en massa saker för att få plats. Bland annat den vingliga bokhyllan, men det är inga problem!
Skötbordet, som även är en byrå är ju perfekt för barnkläder, blöjor och mycket annat. Priset är ju inte dyrt, men inte billigt heller, men i och med att det även är en byrå så får det gå för den här gången! ;)

Framöver så blir det en liten visit upp till vinden för att se om några gamla barnkläder jag själv använde går att använda även i nuläget. Hoppas det, för det finns en hel del riktigt fina saker där uppe. Och jag vet en som kommer bli glad av att vindsluckan öppnas, och det är inte en människa jag snackar om nu..;)

Det kanske var en fel fråga att ställa, men ibland undrar jag..
Hade terminens viktigaste prov idag, som jag var inställd att komma och göra. Det är det nationella provet i Svenska B och eftersom jag satsar på att bli färdig med den kursen nu i vinter så vill jag verkligen inte sabba mina chanser. Gick jag dit?

Nej

Med risk för att låta som en gammal sur kärring som bara klagar, men jag skriver ändå hur jag kände mig. Klockan 01:59 inatt vaknar jag av en sprängande huvudvärk (la mig vid halv 10 kvällen innan för att orka ta mig upp tidigt) och jag har otroligt svårt att somna om. Jag hatar att ha huvudvärk har jag kommit på, för det går inte att få bort. Har jag ont i magen så brukar det oftast hjälpa att antingen hålla andan eller lägga sig i fosterställning för att få bort den värsta smärtan. Dock går det inte att göra så med huvudvärk..
Ni börjar redan få huvudvärk av allt mitt klagande va? :P

Hur som helst så somnade jag tillslut om och vaknade någon minut innan väckarklockan skulle ha väckt mig. Otroligt nog så är huvudvärken värre nu än vad den var innan, vilket jag trodde var omöjligt.
När mamma en stund senare kommer upp och ser att jag inte rört mig ur fläcken så kommer vi fram till att jag inte kan gå. Så fort jag rör mig så mår jag illa, och en stund senare kommer nattens galla och vattnet jag nyss hällde i mig upp..

Mamma lovar att maila läraren och jag försöker somna om i hopp om att skiten ska försvinna. Jag förstår inte det här...Jag är i vecka 14 och illamåendet borde väl avta vid det här laget? Jag som var så lycklig igår för att inte ha spytt på flera dagar, får snabbt ta tillbaka lyckan och må värre än någonsin -igen.
Det verkar ju som att tjejer/kvinnor med sexlingar i magen mår bättre än vad jag gör.

Vissa kanske tycker att jag är svag som bara ligger hemma hela tiden, men jag kan helt enkelt inte göra något annat. Jag kan inte ens vakta Nelly i trädgården längre eftersom att jag ramlar ihop om jag står upp för länge.
Men jag har provat allt:
- åksjuketabletter
- ingefära och all annan mat som påstås vara bra mot illamående
- akupunktur

Jag försöker hela tiden att tänka Det är värt det för jag får ju tänka på det fina som kommer ut sen. Om jag ska vara ärlig så har jag aldrig legat här hemma och ångrat mig, utan hela tiden tänkt att det kommer att bli bättre.

Det värsta av allt är ju att mina djur och Johan drabbas av det hela i och med att jag inte orkar vara med dem lika mycket. Lilla Nelly får sitta där i sin bur hela dagarna, och Sixten likaså. Med en smutsig bur och ett tråkigt liv. Och Johan klagar jag bara på hela tiden så att han känner sig dum och värdelös. Förlåt nos, du är fantastiskt underbar som står ut med mig ändå <3
Älskade sötnosar <3

Jag ska bli bättre... -hoppas jag..

Jag stod helt enkelt inte ut med min gamla design, så jag valde att ta en utav Teschos gratisdesigner! Visst är den fin? :)
Nu kom Johan precis innanför dörren, kall och dan(som mina östgötska släktingar säger..)! :P

Jag var nere på MVC förut, och där var det full rulle vill jag mena. Det började med att min tandläkare hade samma tid som mig, fast jag vet inte om hon kände igen mig..Dock borde hon det, för jag är ju där nästan jämt för att fylla på mina tänder.
Jag hade tid halv tre, men jag kom in kvart över 3. Någon människa som skulle vaccinera en massa barn var sjuk idag så de hade personalbrist, dock hörde jag skvaller om att det inte är ovanligt att man får vänta riktigt länge..
En riktigt liten söt grabb vid namn Ludvig satt och tittade på mig hela tiden, så gullig! Jag har aldrig varit med om så mycket barn innan... herregud.
De var överallt! Familjer kom från ingenstans och det lilla rummet fylldes på mer & mer.

Nålarna var fruktansvärda i alla fall, jag tror banne mig att barnmorskan körde in dem 2 cm idag, ajaj. Turligt nog började det inte blöda (jag är inte rädd för blod, men ändå!).
När jag låg där i sängen med nålarna i handleden så började jag röra mitt pekfinger, och JÖSSES vad jag hade roligt åt det. När jag böjde fingret så åkte nålen in i armen, när jag böjde tillbaka fingret drogs nålen ur en bit. In, ut, in, ut osv. Det såg så roligt ut och jag kände mig som världens tönt.
Jag har inget liv! ;)

Jag vet inte om det var nålarna som gjorde sitt, men jag blev så otroligt sugen på fruktsallad medan jag låg där i sängen att jag efteråt begav mig av mot ICA för att handla hem lite smått och gått. Vindruvor för 38:- bland annat. Jag är ju sjuk.
Det var gott i alla fall :)

Inte spytt idag heller, 3dje dagen i streck. Det är rekord, kanske börjar det släppa? =)
Let's hope so!
Puss & Kram

Åh gud. Jag vet inte om jag inbillar mig eller inte, men idag är min mage verkligen enorm. Barnmorskan kanske har rätt.. det kanske ligger två små liv där inne.
Då är jag rädd...

Jag känner mig så otroligt svag, jag klarar ju inte av någonting! De allra flesta familjer består ju av 2 barn eller fler, men som jag känner nu så kommer jag icke att klara av ytterligare en graviditet (för visst vill man väl ge sitt barn ett syskon någon gång..!) Om det nu är tvillingar som ligger inne i min mage så behöver jag ju dock inte oroa mig för en andra graviditet (inte i första taget i alla fall..) men då finns det mycket annat som oroar mig.
- Hur ska jag orka? Dels blir det en jättebelastning för min kropp och dels blir det dubbelt upp arbete med 2 små bebisar. Det är nu jag känner mig så svag... I alla tider har kvinnor orkat med att föda flera (flera hundra var jag nära på att skriva :P) barn och de har klarat sig.

Min gammelmormor (mormors mormor) var tvilling och hon fick tvillingar. Min mormor hade tvillingar i magen, men där tar det stopp. Mamma fick endast en bebis åt gången så man kan ju undra hur det blir för min del..

Hur det än blir för min del så löser det ju sig, det är ju självklart. Men ändå, man kan ju inte undgå att fundera på det. Enligt min barnmorska så har jag de "typiska symptomen" för att vara gravid, vilka är; stor mage och ett fruktansvärt illamående.
Befinner mig nu kring vecka 14 och det har ännu inte gått över, men jag är ett väldigt olyckligt fall -jag drabbas alltid av det värsta så varför är jag inte förvånad. ><
Dock har jag nu fått behålla maten i magen i 2 dagar, det är helt fantastiskt. : )

Klockan 14:30 idag ska jag vara på plats på MVC för ytterligare en liten akupunktur. Ärligt talat vet jag inte om det hjälper, men det är ju så underbart att få in de där nålarna i handleden så jag kan inte motstå! Särskilt sist när det började blöda också! :) Åh, så ironiskt..
Jag trodde ju dock att det var klockan 11 idag så jag var "uppe med tuppen" helt i onödan. Hade även planerat att dra mig till Skövde (skolan) idag men det hinner jag ju inte nu. Fäänden "/

pöss

så tänkte jag att jag kunde skriva lite här i bloggen.. :D

Jag hatar den just nu, designen gör mig så deprimerad. Jag menar... GRÖNT? Mörkgrönt...Jag MÅSTE göra en ny, när jag orkar. >< En rosa vill jag ha, det är så sött.

Sitter i soffan och lyssnar på lite musik, alltid gött. Mamma och jag har diskuterat stjärntecken och även varit inne på något helcool sida och sett vad vi var/gjorde i våra förra liv. Vet ni vad jag gjorde? Jo, på 1250-talet föddes jag i Norra England och jag arbetade som boskapsherde! Det ni! ;D

Här är sidan: http://users.telenet.be/gad/re/zweeds.html

Johan kommer om en stund (förhoppningsvis med lite godis;)) och har med sig filmen Jurkyrkogården. Åh, det är med Stephen King (som jag älskar) så den är säkert bra. Min lilla nos <3 Johan alltså, inte Stephen! ;)

3 dagar nu i veckan har jag fått akupunktur i handleden. Om jag ska vara helt ärlig så vet jag inte om det är nålarna eller distanshealingen som har gjort att jag idag faktiskt har kunnat äta. Jag antar att det är det sistnämnda! Nålarna sög, de gjorde ont och det var jäkligt obehagligt! Eller också är jag överkänslig..

Har ni testat på healing?

Jag ska få akupunktur i morgon också, och på tisdag. Sedan funderar jag faktiskt på att gå till skolan i morgon, en lektion (den enda jag hinner). Jag vill vill vill! Snälla kropp må bra då <3 Även om det inte är meningen att jag ska vara där nu så tror jag att jag behöver det, jag kan klara av det i alla fall! I'm strong!

Nu ska jag titta på Leila bakar! ;)
puss och kram

Åh, jag vill veta hur pass långt det har gått!
Jag vet inte hur många gånger jag har läst astrologi om mitt eget stjärntecken, vattumannen. Det står i princip överallt att vattumannen är en typisk människa som "vill kunna och veta allt" och i det här sammanhanget stämmer det in väldigt bra.

På onsdag ska jag till vårdcentralen för blodprover och liknande, jag tror dock inte att jag kommer få reda på något angående graviditetenstiden förrän vid det första ultraljudet som äger rum om 1-2 månader. Det stör mig..
Jag vill kunna veta hur det ser ut där inne i magen just nu, och det är ju lite svårt när man inte vet i vilken vecka jag är i!
Enligt mensen är jag i vecka 14 från och med idag.
Enligt sjukhuset så borde jag vara i vecka 12 nu, och jag antar att jag litar på dem i och med att de tittade med ett ultraljud! ;)

Det var väl mest det jag kände att jag ville dela med mig av idag, haha. Rolig information, jag vet! ;)
Hur som helst så har jag idag bara varit hemma. Hade planer på att fara till Emelie i Tibro men så blev inte fallet. Jag klarar knappt av att lämna huset känns det som, jag bara spyr ner allt och alla, eller svimmar haha! Uuuusch!

Jag känner mig på något sätt inte överens med min kropp. Vi vill olika saker om man säger så, jag och min kropp. ;)
Igår var jag på studiebesök med skolan på någon reklambyrå i skolan. Vi stod och lyssnade på någon snubbe som pratade och helt enkelt orkar inte benen lyfta mig längre.
Det svartnar för ögonen och jag börjar kallsvettas (sådär som jag gjorde i Italien) och helt plötsligt ligger jag där på golvet. Pinsam situation, men det är sådant som händer, hoppas jag. Lågt blodtryck som fan, men efter lite (iskallt!) vatten och sittande i en fåtölj så mådde jag lite bättre.
Jag vet inte hur många gånger jag bad om ursäkt innan jag tillsist kom därifrån på skakande ben, hahahha vad komiskt egentligen. Men så går det när man är gravid! ;P

Nu i vecka 13 så trodde och hoppades jag verkligen att all sådan här skit skulle försvinna. Att jag skulle kunna äta normalt igen och för en gång skull kunna känns mig sådär skönt mätt efter en måltid. De senaste månaderna har jag istället för det spytt upp allting jag haft, och hoppats på det bästa med att behålla något litet i alla fall. Uuuäh :'(

Nu sitter jag här i soffan i alla fall, och jag slår vad om att mitt hus currylinjer är i den här soffan. Jag borde byta ställe, men det är ju bara här man sitter någorlunda bekvämt framför tv:n.
Duschade i morses och kräktes även där, herregud. Jag förstår att Missan är äcklad och håller sig på avstånd, haha. Även om hon faktiskt (otroligt nog!) låg och vakade över mig igår när jag somnade. Det var gulligt av henne, inte så ofta det händer.

På tal om något annat så är Måns Zelmerlöws nya låt Impossible så otroligt fin, jag börjar nästan gråta när jag hör den. Därför har jag bestämt mig för att lära mig den, på antingen synth eller gitarr. Det får nog bli gitarr... jag orkar inte bära ner synthen.

Nu vet ni läget, puss & kram! :)

Idag var jag i skolan för första gången sedan den 17 september. Vilken otroligt lång tid! Jag har faktiskt aldrig någonsin i mitt liv varit borta så länge från skolan (om man inte räknar sommarloven..).

Hur som helst så hade jag inga lektioner idag, utan jag gick enbart dit för att prata lite med studievägledaren och en del lärare. Det gick kanonbra, trots att jag var jättenervös innan. Känner ni till den där känslan man har i kroppen när man varit borta från skolan en längre tid och inte riktigt känner att man tillhör längre..?

Innan var jag nästan helt säker på att jag inte kommer kunna få något slutbetyg, vilket också visade sig vara sant.
Som det ser ut nu så kommer det att fattas 150 poäng för mig. 150 poäng som jag enkelt kan läsa in på komvux sen om jag vill ha ett godkänt slutbetyg och kunna plugga vidare, vilket jag vill. Det som är så bra är att dessa poäng inte behöver innebära att jag ska läsa de kurserna jag inte klarar nu, utan jag kan välja vilka jag vill! Bland annat psykologi som jag tycker så mycket om!

Jag älskar allting som har med psykologi att göra, och vill verkligen lära mig hur människan fungerar. Men jag vill inte jobba med människor, utan med djur! Hur hänger det ihop!?

Befann mig i skolan i en timme ungefär, och hann prata med en hel del. I morgon ska jag dit igen eftersom det ändå är en relativt kort dag. Wonderful! :)