...slutade helt underbart!

(Missan var sjukt sur innan eftersom hon inte fick sova i spjälsängen. Efter en sisådär 10 försök att hoppa i och lägga sig fick hon nog och fräste åt mig när jag bar upp henne. Medan jag höll henne passade hon på att bita lite på klorna, haha så sött! Hur som helst så fick surisen lägga sig i fåtöljen istället, men det ser ju inte så dumt ut det heller?;})

För någon timme sedan satt jag ute i solen med min bebismage och tittade till Nelly som fick vara ute i sin lilla hage. Som ni ser så har den inget tak och därför vågar jag inte lämna henne ensam ifall en katt eller fågel eller något skulle gå för sig att slinka ner och "leka" lite. Haha, på nedersta bilden ser ni hur bra jag kan se mina ben. ;) Tänk er att det är likadant när man duschar, och det hjälper inte om man lutar sig framåt! Det ni! ;P

Nelly är så fantastisk. Ser ni hur hon på översta bilden ligger och solar? Hon är nog väldigt trygg den lilla kaninen, för vart hon än är så lägger hon sig och vilar lite. Haha, och trots att hon har hela hagen att ligga i så ligger hon tryckt mot kanten av "väggen". Känns väl tryggast så kan jag tänka mig. :}

Idag, för exakt ett år sedan, skrev jag det här inlägget (LÄNK!)


...Jag saknar henne :(

Ett år går så fort, men jag vet att hon har det bra där hon är nu, att hon är lycklig! :)

♥

Buren är i 2 våningar och en liten "trappa" ska byggas och sättas så att hon kan ta sig upp och ner. En liten hage finns även med så att hon kan skutta lite extra, dock måste nät skaffas så att vi kan lägga det över kompostnätet. Jag vill ju inte gärna att en katt eller liknande ska dyka ner och skada henne..(för tillfället är hon endast i buren och inte nere på gräset)

 

Hon verkar trivas sådäär... Den luktar väl fortfarande annan kanin så det tar nog ett tag innan hon är helt van. Dock gillar hon att sitta på en liten hylla (som inte syns på bilden) och titta ut genom det runda fönstret. Mys! ♥

 

Buren ska målas i samma gröna färg som huset.

Idag den 15 mars skulle ←Moa & Ella→ ha blivit 8 år gamla.
Tyvärr lever ingen av dem längre, utan de blev 4 respektive 7 år gamla. (Nu är det snart ett år sedan Ella lämnade oss.) Söta små dvärgvädurar som jag saknar mycket! Det är i alla fall skönt att de har det bra nu, i en bättre värld. :)

Lite lustigt med deras namn egentligen. Moa var bestämt redan från början eftersom jag gillade det namnet, även själva Moa var bestämd (flerfärgade). Dock beslöt vi in i det sista att vi skulle köpa två små ninisar och då råkade det bli så att Ella flyttade hem till oss också. Namnet kommer jag inte riktigt ihåg hur jag kom på, men jag tyckte det var fint, och det passade henne bra.

Minns att när jag en dag kom hem från skolan så sprang Moa lös utanför buren. Hjärtat hamnade i halsgropen med en gång och som tur var så lyckades jag fånga in henne direkt igen. Det visade sig att hon grävt ett hål inifrån buren (genom gallret) och sedan ut på nästa sida. Vilken smart kanin! ♥ Eftersom Ella fortfarande var inne i buren så fick jag känslan av att hon visste att det var smartast att stanna där de skulle få mat och trygghet, än att följa Moas råd och fly fältet. Vet faktiskt inte hur pass länge Moa hade sprungit omkring där precis vid buren, men det kan säkert ha varit ett bra tag! I ett tappert försök att få med sig sin syster. Den uppfattningen jag fick av dem båda var i alla fall att Moa var den som ville verka "cool" och tuff, fast i själva verket blev hon rädd för ganska töntiga saker. ;) Ella däremot var den lugna typen som inte var rädd för något särskilt. Hon tog hand om Moa och tvättade hennes päls noga varje dag. Syskonkärlek! ♥

Jag har ju tidigare nämnt att jag när jag var mindre sa att jag ville ha barn när jag var 19. Helst skulle det vara tvillingar och de skulle då heta Moa & Leo. Hyfsat nära verkligheten blev det ändå. Nu är ju Moa dock redan upptaget (för jag tänker inte döpa mitt barn till något som mitt husdjur hetat) men Leo är ju kvar, fast nu med ytterligare en bokstav - Leon! Det är ju underligt hur det kan bli ibland! :)

 

Haha, hon är ju för skön den lilla kissekatten! Dessutom är hon gullig i 'neråtöron' som vi brukar säga. Här får ni dessutom en liten överblick över hela henne, dvs att ni ser att hon är ganska kraftigt bygd den lilla tösen. ♥ Jag gillar mördarblicken på bild nr 2! ;)

 

Hon låg alldeles nyss på en klädhög på mitt skrivbord (där hon för övrigt sitter på bilderna) men jag lyckades skrämma iväg henne med hjälp av dammsugaren. Livrädd är hon! Dock blev mitt rum snyggt, rent och fräscht, och det är väl huvudsaken! Bättre det än att mina kläder ska bli nerhårade av en liten katti! :}

 

En av världens sötaste katter som blir så mycket som 9 år gammal i sommar. Det börjar faktiskt synas lite i ansiktet tycker jag, att hon åldras alltså. Lite grå päls här & där. :) Hennes ögon är så fantstiska, särskilt när de ibland blir riktigt mänskliga. Man ser liksom på henne vad hon tänker när hon sitter och tittar på en ibland. Tyvärr var det sjukt svårt att få Missan på bild idag eftersom hon rörde sig precis heela tiden. Det är också anledningen till att bilderna är rätt suddiga på sina ställen..

 

Nu ska jag ut i garaget och städa Nellys bur, det luktar tydligen väldigt mycket av den! Åh, kan det inte bli sommar nu så att hon kan få vara utomhus igen? Hon tycker ju om det så mycket! ♥

 

Jag bad Missan att göra en min för att visa vad hon tycker om er bloggläsare ;)

Spökögon... ;S

 

 

Min finaste älskling Sixten. Världens mest underbara lilla ödla som har följt mig genom åren ända sedan år 2001. Städade hans bur för en stund sedan och passade då även på att ta en bild med systemkameran. För en gång skulle lyckades jag få en hyfsat osuddig bild på den lilla rackarn, så jag passar på att lägga in den! Dessutom är ju han det husdjuret som jag har minst bilder på i bloggen, så lite uppmärksamhet skadar inte! :}

 

Farmor, faster & fasters kille + hund var här en sväng förut och fikade. Det bjöds på bullar (som jag bakade förra helgen), chokladbollar, kakor och en god TÅRTA! Dock var det inte bara rent spontant, utan vi hade bestämt att fira mig lite i förväg (fyller år på torsdag!). Jag fick det jag hade önskat mig, nämligen pengar, så nu har jag ökat på mina besparingar till bebisen ytterligare. Jag vet inte om det blir så för alla blivande mammor (även de som redan är mammor), men en sak som jag la märke till idag är att jag har blivit väldigt osjälvisk. Pengarna jag fick hade jag antagligen i vanliga fall spenderat på något nytt plagg, smink och liknande, men nu var min första tanke: lägga undan och spara till den lille/lilla! :)

Haha nu kom jag på en sak. Förra året när jag fyllde år så spenderade jag pengarna jag fick på att köpa Nelly + tillbehör. Jag ville inte att den lilla ninen skulle sitta själv där i affären, så en dag bestämde jag mig för att nu fick det vara nog! Jösses, att det redan var ett år sedan Nelly flyttade in här! :O Som tur är verkar hon trivas här med sin familj, och hon har verkligen gått upp i vikt sedan i februari förra året!

Nu kanske ni tycker att jag fryser ut Missan, men jag tror inte att hon bryr sig så mycket. Hon är lite tvär, som vanligt. ;)

 

Tagen idag.

Först och främst måste jag bara säga hur mysigt det är med djur, även om alla nog redan har förstått det (att jag tycker det alltså..)!!

Jag kan börja med att förtälja en alldeles förträfflig händelse som jag såg i morse när jag skulle riva fram mina leggins under alla kläder i min fåtölj. Jag är nämligen en sådan som slänger alla mina kläder på ett och samma ställe, i detta fall fåtöljen intill min säng. Jag river fram legginsen i alla fall, men jag tycker att de luktar...minst sagt märkligt! Ingen speciell lukt, bara att den är äcklig! Jag river lite bland de andra kläderna och märker till min förskräckelse en stor härlig kattspya på ett av mina nytvättade linnen. FYFAN! Det hemska är att den legat där ett par dagar och den har ju torkat in fullständigt. Jag har fortfarande inte tagit bort den faktiskt, det är så äckligt. Det hemska är att nu får jag lägga alla de kläderna i tvätten eftersom de stinker, och fårskinnsfällen som ligger underst behöver även den tvättas. Jäkla katt! Hon kunde väl sagt till åtminstone?

När vi ändå pratar djur så har det faktiskt hänt en hel del märkliga saker idag, som handlar om just djur. För ett par månader sedan skrev jag ju om hunden som sprang ut från en trädgård och rätt fram till mig och mamma. Den började hoppa och ha sig, och trots att jag aldrig träffat hunden förut så lydde den mig när jag sa till den att springa in i trädgården och stanna där! ;}
Idag hände samma sak igen, eller nästan i alla fall. En liten brun/vit hund (utan halsband!) som bor i ett av husen påväg till busshållsplaten kom springande rakt mot mig när jag var på väg hem förut. Jag har sett hunden många gånger förut, för den står alltid i fönstret och kikar på mig när jag går förbi. Den är fruktansvärt söt! Den sprang hur som helst fram till mig mitt på gatan och stod där och tittade på mig och gnydde en stund. Självklart använde han riktiga valpögon!! Med tanke på att hunden är väldigt liten så frös han och lyfte benen från marken till & från. Jag visste inte vad jag skulle göra, för inga människor syntes till. Jag gick in i trädgården och han följde med (jag vet att det är en hane) och efter en stund öppnade hans matte (troligtvis) dörren och ropade in honom. Dock lyssnade han inte utan ville följa med mig verkade det som. Lillen! Jag fick värsta tankarna om att han blev illa behandlad och verkligen bad om att få följa med mig hem, och jag ångrar nästan att jag inte lyfte med mig honom och gick! Jag kände mig rätt dum som stod där och sa åt hunden att gå in, så tillslut gick jag därifrån för jag trodde att vovven kanske skulla lyda matte bättre om inte jag stod där och verkade intressant.

Mycket text, men så blir det när man förklarar något så utförligt det bara går. ;)
Jag gick hem i alla fall, och väl hemma så möts jag av ett helt gäng svarta fåglar (med andra ord kallade kajor) som sitter och spanar in mig. Jag får känslan av att jag är med i en otäck skräckfilm och att något hemskt snart ska hända, men jag skonas och kan lugnt hämta in Nelly från garaget istället.
Nu är hon inne här hos mig, omkringspringandes på mattorna. Missan var här en liten stund hon också, men när hon fått sina pluttar var vi inte längre intressanta. Hon sitter väl och spyr i min säng eller något nu, kan jag tänka mig...

Tilläggas bör att Nelly nog är den mest lugna kaninen jag någonsin träffat. Eller lugn & lugn, hon är trygg. Det känns faktiskt riktigt bra, då har jag lyckats! ;) Redan de första dagarna med henne (för omkring ett år sen..tiden går!) så lärde jag henne att vara i närheten av både människor & djur. Det resulterade i att hon nu ligger och vilar (sådär gulligt på sidan ni vet!) även om Missan sitter 2 cm bort och käkar sina jäkla pluttar! ;) ♥

Nu borde jag verkligen sluta skriva, men jag har en massa fakta på lager om mina älskade djur. Igår till exempel så höll jag på att dö, för jag trodde att Sixten höll på att dö. Helt plötsligt ligger han på rygg (!!) i buren och försöker förjäves att ta sig upp igen. Jag trodde för ett ögonblick att hans sista tid var kommen, men det visade sig att han ömsade skinn vilket gör att hans kroppsdelar fastnar där skinnet för stunden är. Stackarn! Jag undrar hur gammal han är egentligen. Det enda jag vet är att han är 25+.

NU ska jag ta bort kattspyan, pusspuss

Nelly är tillbaka :}

Hon är lika fantastisk som hon ser ut, även om hon blir lite sur när hon behöver sitta i den lilla buren i garaget hela tiden. Men vem skulle inte bli det? ;O För tillfället så lyssnar jag & Nelly på musik, Björn Rosenström, och jag ska alldeles strax fortsätta läsa företagsekonomi. Jag har prov på torsdag på 3 kapitel, och jag har läst 2 än så länge. Kommer förmodligen läsa dessa 3 kapitel om och om igen ända tills det sitter (eller ja, så att det sitter någorlunda..)

Stannade hemma från skolan idag pga. förkylning och hosta. Usch! Det har suttit i länge nu, hoppas det försvinner. Hur som helst är det ju bättre än vinterkräksjukan vilken jag hoppas att jag slippar undan!

Nu ska jag plugga. Ligger i nu ni vet, när det är sista terminen och allt! ;)

 

 

Vi kollade inte färdigt på filmen för jag ville hellre fota och fixa lite i photoshop. Är bilderna inte helt fantastiska? Kvalitén är inte den bästa, men motiven är helt klart guld! Jag trodde först inte att Nelly skulle våga lägga sig ner med Missan i närheten, men efter bara ett par minuter så var det helt lugnt. Missan rörde henne inte mer än att hon nosade när Nelly blev lite för närgången.
Julkortet ser kanske inte så glatt ut, men den visar Missans sanna jag. ;P En lite småsur min ;)

En liten julhälsning från lilla Nelly.

Hon är inte död, utan hon ligger och vilar på kökssoffan, mys!

 

Det här är en typisk förmiddag i mitt liv som kaninägare;

 

Hon är en sådan liten sötiskanin. ♥ Skönt för henne att komma in i värmen och slippa de 13 minusgraderna utanför!

Såhär ser det ut inne i vardagsrummet nu ↑
En kanin som studsar fram och tillbaka på mattor & dynor, och en katt som ligger och tittar på, förundrad över hur man kan orka röra sig så mycket! (Jag älskar att de kommer så bra överens de små djuren ♥)
Haha det ser lite roligt ut! ;D

Förutom att sitta och titta på mina underbara små djur så gör jag ingenting annat än att lyssna på musik. Borde äta något, men vi får se! Mamma skulle i alla fall laga korvstroganoff till middag, mums!
Dock är det lång tid dit..

Igår var mamma & pappa på IKEA, och då inhandlades ett enormt ljus som skall användas i december för våran del. Det håller i upp till 95 timmar.

Nu ska jag se om jag kanske ska rosta mig en macka! Puss så länge, take care!

Solen skiner -och värmer!
Jag sitter utomhus just nu, i trädgården på en stol. Vi har 4 stolar kring ett runt bord, och jag sitter på en utav dem. Var nära på att sätta mig på en stol som är helt täckt av spindelnät, men jag avstod.

Det blev ändringar förut, jag åkte aldrig in till Skövde. Vi bestämde via telefon hur vi skulle göra med talet. Jag fick "Varför svär man" och "Skillnaden på svordomar mellan kille/tjej". Det blir nog jättebra!

Ett tag trodde jag att Missan hade rymt, för jag hittade henne verkligen inte någonstans. Under den senaste tiden har hon legat under Adams soffbord, på mattan, men inte idag.
Jag har öppnat ytterdörren flera gånger nu i eftermiddag för att se om det är en liten tjock katt som önskar komma in, men det enda jag har mötts av är en liten kanins blick från buren vid häcken.
Dock hittade jag henne tillslut, på Adams nya garderob! Den är ganska hög, så hon fick hitta en riktig superväg för att ta sig dit upp.
Skrivbordsstolen » Skrivbordet » Byrån » Garderoben
Hoppet mellan skribordet och byrån tar det henne flera år att planera och sikta. (Haha, jag var tvungen att se hur hon tog sig upp, då med hjälp av hennes favoritmat!)
Notera att en "vanlig"(eller normalviktig) katt hade klarat sig utan skrivbordsstolen och skrivbordet!

Sedan kommer det till lilla Nelly. Hon är verkligen en smart kanin. Jag håller inte alls med dem så påstår att kaniner inte kan/förstår någonting.
Ta bara ett exempel som att dricka vatten ur flaskan.
Mina förra kaniner satt alltid och rev på gallret för att vattnet skulle komma snabbare, men det hjälpte inte speciellt bra..Men sött var det! ♥
Nelly skakar istället på den lilla pipen med hjälp av tänderna så att det ska komma vatten snabbare.
Klokt tänkt! ♥

Haha, jag är en så stolt matte!

Var nyss ute och "umgicks" lite med min kära kanin. Kan man ens säga så?
However, jag lät henne leka lite inne i vår gamla lekstuga medan jag gav henne mat, och det var nog dagens äventyr för hennes del.
Stackars lilla djur. Sitta inspärrade i en bur hela dagarna, därför försöker jag ha henne löst så mycket som möjligt. Men just nu såhär på kvällskvisten orkade jag inte kämpa med sele och allt när jag ändå snart ska sova. Eller förlåt, läsa!

Hon hade som vanligt suttit ute i regnet (fastän hon har tillgång till tak) och pälsen var genomblöt. Vi hjälptes åt att torka av henne. Hon tog hand om framtassarna medan jag med hjälp av fingrarna försökte få hennes rygg torr. Drog fram och tillbaka asfort, men hon brydde sig inte. Så ska det va! Man måste hjälpas åt om det ska gå bra, eller framför allt fortare.

Igår hjälpte jag och Missan åt att få bort en massa lös päls som hon fäller just nu. Kära hjärtanes vad den kissen har päls på kroppen. Jag använde en liten kam (ja.. den jag själv använder xD) för att dra av så mycket som möjligt. Efter det var hon hyfsat snygg igen.